onsdag 27 oktober 2010

Mobila kliniken

I helgen var vi med den mobila kliniken på medical mission. Det är ungefär som en mobil vårdcentral som åker till olika platser och erbjuder gratis sjukvård till de som inte har råd att gå till doktorn eller tandläkaren. Där fanns sjuksköterskor, läkare, tandläkare, och på en dag blev 480 personer undersökta och fick mediciner efter behov. Vår uppgift blev att mäta och väga alla barn! :)

Emelie lyssnar noga på syster Joans instruktioner

Josefine mäter barn.

Tandvård på löpande band.

I helgen är det alla helgona och då har all personal på team mission ledigt torsdag till tisdag. Så vi 6 svenskar tänkte passa på att bättra på solbrännan lite och åker därför i morgon på lite semester till en liten ö söder om Luzon. Vi hoppas på en trevlig och solig weekend!

fredag 22 oktober 2010

Tillbaks i kontrasternas stad

Nu är vi tillbaka på basen igen, i utkanten av Manila. Här väntade våra andra två svenska kompanjoner, Rebecka och David. Mycket trevligt! Resan hit gick bra, tack vare alla hjälpsamma filippinare som så gärna hjälper två vitingar på vift. Resan tog en hel dag och det var många byten. Som tur var var många villiga att hjälpa oss, och en kille följde till och med med oss en bit på resan för att se till så att vi kom rätt. Inte ens fick vi betala bussbiljetterna själva.



Igår var vi och hjälpte till med arbetet i slummen, idag har vi varit lediga och glassat på ett lyxigt köpcenter i Manila. Det är verkligen stora kontraster här.





måndag 18 oktober 2010

Lugnet fore tyfonen!


I torsdags akte vi till Puerto galera pa en efterlangtad semester! Vi mottes av vita strander, blatt hav och vackert vader. i 4 dagar har vi slappat pa stranden, badat, last bocker, gatt pa upptacksfard pa nagra ode strander, snorklat och atit god mat. vi har kommit fram till att vi ar experter pa att spendera tid pa strander utan att bli uttrakade...!

Har kommer lite bilder :)













  Pa var lilla upptacksfard hittade vi denna hotellruin, "White beach resort" stod det over dorren, vi antar att detta hotell sett sina basta dagar...





I lordags kom Samuel och Maria och gjorde oss sallskap i semestrandet. Vi akte pa en snorkeltur tillsammans  och simmade runt bland havets alla brannmaneter som lyckats samlas just dar vi skulle snorkla... det var inte latt att njuta av alla fina fiskar nar hela kroppen  bombaderades av dessa brannmaneter. Tillslut gav vi upp och  satte oss och solade i baten istallet :)   





I lordags motte vi en man pa stranden som har forsokt salja batturer till var hemresa, han sa att vi behovde aka en dag tidigare for att det skulle komma en tyfon pa mandag. Vi trodde det var ett saljarknep sa vi brydde oss inte sa mycket. Men nar det val var dags att aka hem var alla batar installda pga en valdigt kraftig tyfon som kommit in over norra Filippinerna.
Sa nu ar vi strandsatta pa mindoro... men det gar ingen nod pa oss, vi har akt tillbaka till vara vanner har och de tar sa val hand om oss! :)

måndag 11 oktober 2010

en lugn vecka...

Det har varit en lugn vecka har pa mindoro. Samuel och Maria har ocksa kommit hit nu och tillsammans bor vi hos antie Nellie, en jattegullig tant som skammer bort oss och behandlar oss som sina barn.


I torsdags bjod vi in hela personalteamet till vart hus for ett riktigt svenskt FIKA. Vi hade bakat snickerskaka, chokladbollar och "wannabe appelpaj". Det smakade kanske inte riktigt som i sverige, men blev uppskattat anda.
 
I lordags kom ca 50 mangyaner hit, som alla ar utbildare i sina byar, for att vara med pa ett seminarie under nagra dagar. De far lara sig saker om bl.a. halsa djurskotsel mm som de sen ska lara ut i sina byar.


 Igar fick vi en riktigt trevlig overraskning. Eftersom vi ar bortskamda med att bli serverade fardiglagad mat varje dag, blev vi overlyckliga nar det igarkvall serverades kokt potatis. Vi har nog aldrig njutit sa mycket av potatis som da, efter tre veckor med ris 2.-3 ggr om dagen!

Nu sitter vi har pa ett svettigt internetcafe i staden Victoria. Om tva dagar bar det av till Puerto Galera dar det blir lite ledigt med bad och snorkling. Det ser vi fram emot!

Hoppas ni har det bra dar hemma! Skriv garna och uppdatera oss om vad som hander! :)

måndag 4 oktober 2010

Nu blir det lasning!

Nu har det gatt nagra dagar sen sist och vi har hunnit aterhamta oss ratt bra efter det harda aventyret. Vi har fatt riktig frukost (grot, mjolk, flingor, mackor) hos den snalla tanten vi bor hos, vilket ar helt underbart efter tva veckor av bara ris ris ris.. Vi har idag skrivit en liten rapport som ska skickas till team mission sveriges nyhetsbrev. Vi tankte att ni skulle fa ta del av den om ni vill. Orkar ni inte lasa allt gar det bra att bara titta pa bilderna :)  (Vissa bilder har hamnat pa fel hall, vi ber om urtsakt for detta!)


Har kommer rapporten:

Efter tva veckors aventyr ar vi nu tillbaks helskinnade I civilisationen igen. Vad vi vi varit med om de senaste veckorna ar svart att beskriva med ord, men vi ska gora ett forsok. Vart forsta mote med mangianerna var pa ett seminarie I en by pa sodra Mindoro. Vi kande oss som ufon. Folk stirrade, barnen blev radda for oss och  vi undrade, vad i hela varlden gor vi har egentligen. Vi befann oss I en by som bestod enbart av bambuhyddor, overallt sprang losa grisar, hundar och hons omkring, de aldre mannen gick kladda I nagon slags stringbyxa med en stor kniv i baltet, och varje kvinna i fertil alder hade en babis hangande i ett skynke pa magen. Man kan saga att vi fick oss en kulturchock. 

Pa seminariet, som varade i tre dagar, hade mangianer samlats fran byar i narheten, for att ta del av undervisning om bland annat familjeplanering, grundlaggande hygien och halsa, kvinnors rattigheter, kallsortering och djurskotsel. De som undervisade i de olika amnena var personal fran team mission som flera av dem sjalva ar mangianer. Allt eftersom seminariet pagick borjade vi vanja oss vid den stora kulturskillnaden. Vi kande oss inte lika utstirrade langre och nagra barn vagade sig till och med fram och satta sig i vara knan.

De kommande veckorna efter seminariet fick vi folja med olika personer fran teamet i deras arbete bland mangianerna i bergen. Vi fick under tva veckor leva som mangianer, vilket innebar att sova pa bambugolv, laga mat over oppen eld, slakta kycklingar, vandra i berg, ata kokosnotter, och ga pa toaletter som inte liknade nagot vi tidigare sett. Det var ett spannade arbete vi fick se. I en av byarna fick vi vara med pa en folkregistrering, for att registrera personer som varken hade personnummer eller raknades som filippinska medborgare. Att se hur stor skillnad ett identitetsintyg kan gora var riktigt haftigt. Aven om vi inte forstod deras sprak, kunde vi se i deras ogon en stolthet och ett okat sjalvfortroende, efter att ha fatt ett bevis pa att man raknas som en medborgare har fatt en egen identitet. Pa nagot satt har vi forstatt att det ar detta hela arbetet med mangianeran gar ut pa, det vill saga att starka dem som individer och folkgrupp for att de sjalva ska kunna forandra sin situation och inte lata sig utnyttjas av andra.

Efter tva veckor tillsammans med mangianerna, och teamet har vi lart oss valdigt mycket om deras kultur, men ocksa mycket om var egen kultur och om oss sjalva. Trots att vi vaxt upp i tva nast intill helt olika varldar, har vi insett att vi kanske inte ar sa olika dem som vi forst trott. Det kanns som att personerna vi lart kanna har mycket gemensamt med oss och vi har haft valdigt mycket kul tillsammans med dem under de har veckorna.

lördag 2 oktober 2010

djungelaventyret

Kara vanner! Vi har overlevt djungelaventyret (med nod o nappe ;). Det har varit jattebra, jattemysigt och jattejobbigt och vi har insett vilket lyxliv vi lever i vanliga fall. Efter tva veckor sovande pa golvet i bambuhyddor och skrangliga trahus, vandringar uppfor berg och genom floder, ris morgon-middag-kvall och toaletter i standard vi aldrig tidigare skadat, kanner vi oss lite mora i kroppen och behover nu ta igen oss nagra dar o smalta alla intryck. Men hall ut, vi kommer snart med uppdateringar och bilder fran vara aventyr! Vi kommer att vara kvar pa Mindoro i tva veckor till, men nu ar vi tillbaka i civilisationen och bor i ett fint filippinhus. Hall tillgodo tills vi hors igen! :)